Jag har börjat tvivla på att det verkligen är meningen att det ska vara vi två. Båda hävdar att de älskar den andre men ändå är förhållandet på att trasas sönder till obefintlighet. Kanske har vår tid runnit ut, alla våra chanser tagit slut. Kanske är det dags för oss att gå vidare och hitta lyckan på olika håll.
Det skrämmer mig att jag inte vet hur jag ska göra. Ska jag stanna kvar och kämpa för något som kanske inte kan lagas? Eller ska jag ge mig av ensam igen? Vart ska jag ta vägen? Just nu är jag så förvirrad att jag knappt orkar tänka. Jag försöker komma på rätt svar, men jag kan inte, jag vet inte vilket det är.
Allt detta äter upp mig inifrån, det gör så ont.
Det värsta är att det inte finns någon kvar att luta sig mot..
Wednesday, February 21, 2007
Match made in heaven?
klockan 2:34 PM
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 kommentarer:
Allt som finns att säga är dom gamla kloka visdomsorden. Oavsett vilken typ, så ska en relation alltid göra dig lycklig.
Men om man inte vet om man är lycklig då? Jag kan kanske aldrig mli mer lycklig än såhär. Det här är kanske den enda chansen jag får?
Post a Comment