Vinterirritation.

Jag hatar vintern. Jag verkligen hatar den. Det beror egentligen inte på kylan, det är faktiskt ganska uppfriskande ibland när det är kallt, det beror på alla lager av kläder man behöver ha på sig för att inte frysa ihjäl. Oavsett vad jag tar på mig ser jag lika hemsk ut, tjock och oproportionerlig.

Jag ser inte ut som Sienna Miller när jag stoppar ner jeansen i mina stövlar och sveper in mig i min over-size halsduk, jag ser ut som en femåring som klätt ut sig i mammas kläder. Jag hatar alla jackor, halsdukar och mössor som endast får mig att se kufisk ut. Egentligen ser jag väl inte så mycket bättre ut på sommaren,men allt känns bättre då. Då kan man ta på sig en kort kjol och fuska till sig lite längd på benen och man behöver inte bylta på sig en massa tröjor så att man ser ut som michelingubben. Och lite solbränna ser ju inte helt fel ut det heller.

"Det är fint att vara lite blek på vintern". Det må så vara, men att se ut som ett vandrande lik är ingen hit. "Vinter-rosiga kinder ger ett friskt intryck". Ja, om man inte råkar se ut som en snorig barnunge. Och on top of it all så ser man bara allmänt risig och tråkig ut.

Nej, kyla och vinter är inget för mig..