När tiden är ute

Du fanns vid min sida när tiden tog slut.
När livet blev för mycket fick du mig att andas igen.
Känslan av desperation tog över,
men du älskade mig trots alla mina fel och brister.
Du fick mig att tro på livet igen och jag slängde det tillbaka i ansiktet på dig.
Jag är inget helgon, ej heller den prinsessa du vill att jag ska vara,
men någon dag kanske jag inser hur högt du dyrkade mig,
kanske en dag inser jag vad det var jag egentligen slängde bort.
Kanske kan du finnas vid min sida igen,
den dagen då tiden åter dör.