Ibland när jag vaknar på morgonen känns det som om jag måste tvinga mig själv att andas. Som om min kropp inte längre vill leva. In och ut måste jag tvinga den att andas. Långa djupa andetag. In och Ut. In. Ut. Det känns som om min kropp inte orkar fungera själv. Som om jag i verkligheten redan är död och ibland tänker jag att jag kanske skulle låta bli att tvinga mig själv att andas och bara sluta vara helt enkelt. Låter så ohyggligt skönt.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
0 kommentarer:
Post a Comment