Will I ever let it out?

Idag känns det tomt inombords. Som om det fattas en stor bit av någonting viktigt. Jag försöker komma på vad det kan vara, men jag finner inget svar. Jag tror att jag vet, men jag vill inte tänka tanken till slut. Jag vill inte riktigt låta mig själv inse vad det är som fattas, vad det är som gör mig så ont.

Mycket beror på ångest och ensamhet, men det finns det ju inte så mycket att göra någonting åt. Så länge livet är såhär kan jag inte bli nöjd och finna någon ro. Det är för mycket som har satts i rullning. För mycket skrämmande.