Att ligga på botten

Sitter och äter frukost, bara lite, lite så att jag inte ska gå upp i vikt. Jag hoppas verkligen att vågen behöver nya batteri för dom siffrorna som blinkade idag fick mina ögon att tåras och äckelkänslorna att spridas i kroppen. Jag vet ju att jag måste skärpa mig om jag någonsin ska bli vacker.

Jag förstår inte varför kroppen envisas med att vara hungrig, jag vill ju inte ha något att äta. Måste verkligen kämpa med mina små regelbundna mål och det håller på att ta död på mig. Vågen måste ändra sig snart annars orkar jag inte mer.

Ska till KG idag och prata ut. Måste be henne att dom väger mig, jag får stå ut med skammen, jag har inget val. Jag måste få veta.

Det var längesedan jag pratade med henne och det behövs verkligen. Alla tankar som snurrar runt i huvudet håller på att ta livet av mig. Det är ju därför jag behöver hjälp, inte sant?