Jag hatar känslan av att vara lämnad ensam. Känna sig otrygg och ledsen. Övergiven. Jag vill bara att någon finns där för mig. Torkar mina tårar, håller om mig när jag är rädd. Jag är så trött på att slåss mot alla demonerna själv. Jag behöver någon. Jag är inte kräsen, det är fritt fram att ta kontakt. För hur det än är, så är två starkare än en och jag är svag.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
0 kommentarer:
Post a Comment