Bortskämd?

Någon kallade mig precis för bortskämd. Jag? Skulle inte tro det. Varken på ömhet eller känslor har jag varit bortskämd av min respektive och det tål att berättas, för när han slänger något sådant i ansiktet på mig behöver han få tillbaka. Jag har varje dag under fem års tid varit osäker på om han verkligen älskade mig och det anser jag är basic i ett förhållande.

Jag insåg inte förrän nu på sista tiden hur dåligt jag har mått i detta förhållandet. Hur dåligt vi har fått varandra att må. Känslor har vi inte varit särskilt bra på att visa och ömhet har det knappast funnits någon, den var jag tvungen att söka på annat håll.

Sorry, men du var visst inte rätt för mig. Jag njuter inte av att lämna ut dig, men det du precis sa fick mig att bli sårad och ledsen och här får du ditt straff. Vi fick inte varandra att må bra. Jag kände mig inte tillräckligt älskad och det saknade jag. Jag hittade lyckan på annat håll, hoppas att du förstår det och att du finner detsamma någon gång.

Jag vill ju bara vara älskad, är det så svårt att förstå?

Jag vill att ni ska tycka om mig.

Synd bara att jag är så fruktansvärt ensam just nu. Men jag antar att jag får skylla mig själv.